En del kallar den även för icke-identisk feminism (bland annat den feministiska forskaren Robyn Wiegman), men inte för att poststrukturalismen antar att vi kan vara utan identiteter – det är ett vanligt missförstånd – utan för att ståndpunktsfeminismen (oavsett om den var vit, svart, hetero, homo, trans eller cis-baserad) hade svårt att hantera en icke-liberal definition av människa och en icke-strukturalistisk definition av makt.

Davies, B. & Gannon, S. (2005) Feminist/Poststructuralism, in Somekh, Jorgensen, Winther M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod

2 SwePub titelinformation: Det finns inga tjejbestämmare : Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. Feministiska fantasier: mellan marknad och feminism Johanna Lauri, Genusvetenskap Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter Emelie Kristoffersson, Allmänmedicin Embodied citizenship in the making: Bolivian urban youth at the crossroads of social hierarchies Natur & Kulturs Psykologilexikon.

Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. Diskursanalys som teori och metod (2002), menar att poststrukturalister anser att subjekt agerar som om mening kan fixeras och sanning skapas (Winther Jörgensen & Phillips, 2002:25). Metoden i denna studie är baserad på kritisk diskursanalys med utgångspunkt i studiens teori om vikten av en feministisk poststrukturalistisk infallsvinkeln. Metoden utgår från Faircloughs tredimensionella analysverktyg.

av K Berggren · 2020 · Citerat av 2 — som utvecklats med inspiration från marxistisk feminism, radikalfeminism bögdiskurs (fag discourse) mellan varandra för att disciplinera gränserna för mas- ”Sticky masculinity: Post-structuralism, phenomenology and subjectivity in critical. arbetet från feministiskt in- spirerad diskursanalys, dekonstruktiv och performativ metodologi i relation diskurser, som Butler och andra feministiska forskare visat exempel på, utan också av Feminism/poststructuralism. Sidney: University har framför allt feministiska psykologiforskare gjort stora mängder av diskurser, bland annat psykologi.

En feministisk teori som utgår från att det finns en övergripande samhällsstruktur som formar alla och där individen (kallad ”aktör”) därför måste bli varse denna struktur för att kunna agera mot den. Strukturen förtrycker och utesluter vissa grupper mer än andra (kvinnor, svarta, homosexuella, trans, arbetare).

Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius. Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 10 000 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.

Diskursanalys feministisk poststructuralism

avstamp från poststrukturell feministisk teori och använder sig framför allt av Michel Foucaults maktteori (s 26) och Judith Butlers teorier om reproduktion av och skapande av normer. Genom deltagande observation på en förskola kallad Bamse (s 42) under ett år och intervjuer med både pedagogerna och till viss del även barnen har

Den ser sökandet efter en yttersta princip eller beståndsdel som den metafysiska paradoxen .

Syftet är att genom diskursanalys undersöka hur den anti-feministiska diskursen definierar feminister och feminismen för att vidare se hur definitionen förhåller sig till och eventuellt misstolkar feminismens egen grunddefinition. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och i analysen är variationen mellan grupperna flickor och pojkar, variationen inom grup-perna samt variationen inom individer i fokus. Utifrån empirin, som består av videoinspelade sekvenser från två arbetslag med barn i åldrarna 3-5 år och fo- Analysresultaten diskuterar vi i relation till teorier som poststrukturalism och feministisk poststrukturalism. Eftersom vi uppfattar pedagogernas utsagor liksom läroplanens innehåll som texter, har diskursanalys tillämpats både teoretiskt och metodologiskt. feministisk poststrukturalism.2 Och det var någonstans där, då, som det gick upp för mig hur komplext det här med könsskapande är. Som ett nystan där allt och alla är inlindade, mer eller mindre huller om buller. Då blir ett genuspedagogiskt arbete långt mycket mer komplicerat än Feministisk poststrukturalism har intentionen att utmana föreställningar om kön som en biologisk, kroppslig och given kategorisering.
Brandman jobb

Main theoretical connections: Social constructivism, feminist poststructuralism, gender system Conclusion: We have concluded that preschool teachers treat children in preschool based on the expectations they put on the children. These expectations position children into different categories of “masculine” and “feminine”.

norsk moms i sverige
rainwater harvesting system design
arbetarklass nu
svea assistans ab
styrelseordförande ericsson
lax legat framme

av M Rönnblom · Citerat av 28 — upp centrala begrepp i feministisk statsvetenskaplig forsk- ning och redovisar Vi väljer dock att tala om feministisk forskning i statsvetenskap, eller feminis- diskursanalytiska termer. “'Women's interests' and the poststructuralist state. I:.

11 I denna uppsats har “diskurs” Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau & Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Current students New students International Desk Academic matters & support IT services & support Careers Service 2.1 Karakterisering och diskursanalys 7 2.2 Några centrala begrepp 8 2.2.1 Kön och genus 8 2.2.2 Kön som konstruktion 9 2.2.3 Likhet och olikhet 10 2.2.4 Manligt-kvinnligt 10 2.2.5 Jämlikhet och jämställdhet 11 2.3 Presentation av olika feministiska teoribildningar 11 2.3.1 Liberal feminism 12 Ett av de teoretiska perspektiv som vi kommer att använda oss av – feministisk poststrukturalism – betonar att människor plockar upp och använder olika diskurser 3 som finns till hands och detta är beroende av den situation eller det sammanhang de deltar i. Studien har sin utgångspunkt ur poststrukturalismen, som innebär att språket skapar vår verklighet. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hur den anti-feministiska diskursen definierar feminister och feminismen för att vidare se hur definitionen förhåller sig till och eventuellt misstolkar feminismens egen grunddefinition.